Anslag 2:4-finansiering stärker Sveriges samlade förmåga – nya projekt kommer utveckla förmågan inom många områden

MSB fattar årligen beslut om att fördela medel till nya utvecklingsprojekt.
Beslut för vilka som ska tilldelas medel under perioden 2021-2023 har nu fattats.
- Anslag 2:4 är ett av de viktigaste verktygen vi har för att stärka och skynda på utvecklingen inom totalförsvaret och krisberedskap, säger Tomas Ahlberg enhetschef på MSB.

Beslutet innebär att cirka 350 miljoner kronor fördelas under 2021. Under året startas ett trettiotal nya projekt hos 18 myndigheter. Många projekt har beviljats tillägg eftersom de inte kunnat avslutas under 2020 på grund av pandemin. I år har MSB prioriterat projekt som har fokus på krisberedskap och civilt försvar samt projekt som inkluderar frivilligorganisationer, näringsliv, övning och erfarenhetsåterföring.

- Genom den årliga inriktningen kan MSB se till att anslaget finansierar åtgärder som ger störst effekt. Det kan vara projekt som utvecklar kompetenser och metoder genom utbildning och övning eller för investeringar, till exempel för robust infrastruktur, säger Tomas Ahlberg enhetschef på MSB.

Projekt som inte ingår i löpande verksamhet

Varje år kan myndigheter söka medel för utvecklings- och samverkansprojekt. Främst ska det vara tillfälliga projekt som innefattar flera aktörer. Ett grundläggande krav är att medlen ska gå till projekt som myndigheterna inte utför i sina ordinarie uppdrag. En myndighet som kommer starta upp ett stort samverkansprojekt med hjälp av 2:4-anslaget är Läkemedelsverket. Deras projekt ska stärka krisberedskapsförmågan i aktörssamverkan för läkemedel, förgiftningar och medicintekniska produkter. Projektet ska arbeta med att minska riskerna för att det uppstår läkemedelsbrister i Sverige, men också internationellt. 

- Tillsammans med andra aktörer som har olika ansvar och roller kopplat till läkemedelsförsörjningen hoppas vi kunna komma fram till hur vi kan minska riskerna för brister, säger Cindy Sturesson på Läkemedelsverket.

Syftet med projektet är att stärka det nationella perspektivet på läkemedelsförsörjning samt användning och med det stödja regionerna i ansvaret för hälso- och sjukvården. Under pandemin har Läkemedelsverket fått flera olika regeringsuppdrag som tar upp frågan kring hur bland annat ökad samordning inom området kan gå till. Inriktningen för 2021 är att projekten ska stärka beredskapen inom sju prioriterade områden: energi, livsmedel, transporter, hälso- och sjukvård och omsorg, finans, information och kommunikation samt skydd och säkerhet.

- Pengarna vi får från MSB är jätteviktiga, de bidrar till att vi kan lyfta blicken och titta på andra händelser och försörjningsområden som vi kanske inte haft möjlighet till annars. Utan pengarna hade vi inte kunnat fokusera arbetet i samma utsträckning och inte heller utveckla samverkan med berörda aktörer som vi nu kan göra. Resultatet kommer att bidra till ökad krisberedskapsförmåga och på sikt totalförsvarsförmåga, säger Cindy Sturesson.

I projektet kommer förutom Läkemedelsverket flera andra myndigheter, privata aktörer och andra offentliga aktörer att delta. Området kring läkemedel och medicinteknisk utrustning präglas av en mängd aktörer och ett stort mått av privat-offentlig samverkan.

- Det är en del av det svåra i det här området, det finns ingen lagstiftning som kräver att vi har lager eller att vi samordnar oss, men med anslagspengarna har vi nu möjlighet att stärka den aktörsgemensamma samverkan som i sin tur kan stärka Sveriges beredskap även vid en annan typ av kris, avslutar Cindy Sturesson.

Exempel på satsningar

Anslaget används inom många områden som kan stärka Sveriges samlade förmåga. Bland annat ska det:

• Inom transportområdet ytterligare förstärka tillgången till robusta och säkra elektroniska kommunikationer i händelse av kris eller höjd beredskap.
• Inom hälso- och sjukvård samt omsorg startas ett projekt som ska upprätta en gemensam alternativ laboratorielösning, för att skapa en mer robust och uthållig förmåga på nationell nivå.
• Inom den finansiella sektorn drivs ett projekt för samverkan mellan både statliga och privata aktörer som ska stärka sektorns motståndskraft mot störningar i samhällsviktiga finansiella tjänster.
• Inom livsmedelsområdet sker satsningar hos Livsmedelsverket, främst på en robust försörjning av dricksvatten och kompletterar de uppdrag inom civilt försvar som myndigheten fått från och med 2021.
• I syfte att stärka förmågan till att ta emot resursförstärkning i primärproduktionen av livsmedel, startar ett projekt hos Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt för att utbilda och öva frivilligresurser.
• Anslaget finansierar flera insatser inom området farliga ämnen (CBRNE), exempelvis för att öka kunskapen om stråldoser som människor kan utsättas för vid kärnvapendetonationer eller kärnkraftsolyckor.

Bakgrund

Myndigheter kan söka medel årligen för utvecklings- och samverkansprojekt. Det ska främst vara tillfälliga projekt som involverar flera aktörer. Om ett projekt bedöms vara av väsentlig betydelse för krisberedskapen kan anslaget finansiera större tillfälliga satsningar hos en aktör. Anslaget ska inte finansiera det som normalt täcks av myndighetens egen budget.

MSB tar fram en inriktning för myndigheternas del av anslaget utifrån ett omfattande analysarbete och omvärldsbevakning. Inriktningen bygger på den årliga nationella risk- och förmågebedömningen (NRFB:n) som i sin tur bygger på aktörernas egna risk- och sårbarhetsanalyser.

Genom inriktningen kan MSB se till att pengarna placeras där de ger störst effekt. Det kan vara projekt som utveckla kompetenser och metoder exempelvis övning eller för investeringar, till exempel för robust infrastruktur.