Ny forskning: företagens snabbhet i pandemin måste tas tillvara vid andra kriser

När pandemin slog till med full kraft våren 2020 var företagen snabba med att förändra och öka sin produktion av viktiga bristvaror. Allt gick extremt snabbt och det är just den snabbheten som man måste ta vara på även vid framtida kriser, enligt ett forskningsprojekt som MSB har finansierat.

Hur kan näringslivet bidra? Den frågan kom upp tidigt i covid-19-pandemin eftersom det rådde akut brist på materiel som munskydd och handsprit. Men frågan är i högsta grad aktuell även inför andra typer av framtida kriser. Näringslivets bidrag vid hantering av samhällskriser är dock ett område som vi vet väldigt lite om. Därför finansierade MSB redan i inledningen av pandemin ett forskningsprojekt som skulle ta fram mer kunskap kring detta. Några exempel på företag som snabbt ställde om sin produktion, och som också bidragit med sina erfarenheter i studien:

• Essity ställde om sin tillverkning och tog fram 40 miljoner munskydd.
• Getinge gick från att producera 10 000 ventilatorer till 26 000 ventilatorer.
• Absolut Company bidrog till tillverkning av handsprit.

- I pandemins inledning fanns brist på till exempel skyddsutrustning. Vid en annan typ av kris så kan det bli brist på helt andra varor. Eftersom vi inte alltid vet i förväg vilka varor som behövs är inte beredskapslager en universallösning. Företagen kan behöva bidra snabbt även vid en helt annan typ av kris, och just detta bör förberedas, säger forskaren Joakim Netz vid Jönköping University.

Annika Elmgart är vikarierande chef för avdelningen för krisberedskap och civilt försvar på MSB:

- Denna kunskap passar väl in i MSB:s arbete med försörjningsberedskap vid kriser, näringslivets roll är central i det arbetet. Vi planerar flera insatser riktade till näringslivet för att höja den gemensamma förmågan i den civila beredskapen. I dialog med representanter för företag och branschorganisationer tar vi fram utbildning, information, stöd och vägledning, säger hon och fortsätter:

- Under våren planeras information riktad till företag om roller och ansvar, lagar och regler, hot och risker och vad företag kan göra för att stärka sin beredskap. Det kommer även en vägledning för myndigheter om hur de i samverkan med företag kan planera för försörjning av varor och tjänster för höjd beredskap och krig.

Samordningen måste stärkas

Pandemin var unik eftersom den drabbade snabbt, chockartat och globalt. Företagen var snabba med att bidra, även utan affärsmässighet, men hur blir det nästa gång vid en helt annan kris?

- En slutsats i projektet är att samordningen mellan företag och myndigheter måste stärkas, och det kan bland annat göras med hjälp av nya typer av krisövningar. Näringslivet måste involveras i övningar högre grad än vad som görs i dag, säger forskaren Mattias Axelson vid Handelshögskolan.

Projektets slutrapport, Näringslivsbaserad motståndskraft: Lärdomar från pandemin för det civila försvaret, på MSB:s webbplats

Så jobbar MSB med forskning

Forskning är ett av MSB:s strategiskt viktiga medel för en effektiv kunskapsförsörjning för hela området samhällsskydd och beredskap. En vetenskapligt baserad kunskapsutveckling behövs mer än någonsin. Samhällets utmaningar kan mötas och förstås bättre med hjälp av forskning som komplettering till mer erfarenhetsbaserad kunskap. Nu har vi en unik möjlighet att låta forskningen studera en pågående händelse, vilket kan generera unik data och insikter. Oftast måste forskningen studera händelser efter det att de har inträffats, som ett historiskt fenomen.