Pandemins effekter på trygghet och säkerhet i kommunerna

I dag presenterar SKR tillsammans med MSB rapporten Öppna jämförelser – trygghet och säkerhet 2021.
Temat i årets rapport är hur covid-19 har påverkat krishantering, anmälda brott och olyckor.

Hammarö, följt av Vaxholm och Knivsta, ligger i topp i årets rankning, där kommunernas värden vägs samman för personskador, utvecklade bränder i byggnader, anmälda våldsbrott samt anmälda stöld- och tillgreppsbrott. Hammarö har lägst värden när det gäller våldsbrott, Vaxholm har lägst värden när det gäller bränder, medan Knivsta har lägst värden när det gäller sjukhusvårdade med personskador.

Öppna jämförelser kan användas av kommunerna för att hitta exempel på kommuner med goda utfall inom ett eller flera områden. Men samtidigt har alla kommuner olika förutsättningar som påverkar.

– Eftersom ingen kommun kan påstås vara bäst eller sämst på allt bör alla ha något att lära av andra eller själva ha något att lära ut till andra. Genom att bilda nätverk kan kommuner utveckla och sprida framgångsrika metoder sinsemellan. Det är viktigt att hitta lämpliga kommuner att jämföra sig med, säger Gunilla Glasare, avdelningschef för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Pandemin har påverkat alla kommuner

Pandemin som kris utmärker sig på ett sådant sätt att den inte har påverkat en specifikt avgränsad geografisk plats eller en enskild kommunal verksamhet, utan alla Sveriges 290 kommuner. Många kommuner har behövt organisera sig och sina verksamheter annorlunda för att möta de utmaningar som pandemin förde med sig och för att ha möjlighet att bidra till att upprätthålla samhällets funktion.

I rapporten berättar Kristianstads kommun hur de med hjälp av erfarenheter, pandemiplan och risk- och sårbarhetsanalysen i kombination med en flexibel ledning kunde skapa stabilitet under pandemin. Trollhättans stad berättar att de samtidigt som pandemin bröt ut satsade på det brottsförebyggande arbetet och hur de rapporterade till den särskilda stab som inrättats för att fortlöpande kunde följa tendenser i kriminalitet och social otrygghet. Brandkåren Attunda berättar om hur de snabbt ställde om till digitala lösningar för tillsyn, hembesök och utbildningar och på det sättet kunnat genomföra sin planerade verksamhet under pandemin.

Årets statistik

Statistiken i årets Öppna jämförelser avser i huvudsak uppgifter till och med 2020 och påverkas därför av pandemin. Samtidigt vet vi ännu inte hur de långsiktiga effekterna kommer att bli och det verkar finnas både positiva och negativa effekter av pandemin på området trygghet och säkerhet.

– Statistiken för 2020 blir än mer intressant när vi går djupare in på olika olyckstyper och tittar per månad utifrån ett förväntat värde mot det faktiska värdet. I vissa fall kan vi se en förändring som kan bero på att restriktionerna har gjort att beteenden har förändrats. När vi tittat på räddningstjänstens insatser så ser vi att det är färre trafikolyckor vilket kan vara en följd av att många fler har arbetat mer hemifrån och personbilstrafiken minskat, säger Marianne Stålheim, chef på enheten för lärande från olyckor på MSB.

I statistiken för anmälda brott ser Brå liknande effekter när de sätter restriktionerna i samband med att pandemin påverkat beteenden. Till exempel har anmälningarna av misshandel mellan obekanta under perioder med restriktioner minskat. Men även tillfälliga resursomläggningar hos polisen har påverkat antalet anmälda brott. Till exempel bidrog det till en ökning av anmälda skadegörelsebrott under sommarmånaderna 2020 då en grupp inom polisen fick andra uppgifter och kunde hantera fler anmälningar.

Uppgifterna i rapporten bygger på nationell statistik från Socialstyrelsen (SoS), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Statistiska centralbyrån (SCB), Brottsförebyggande rådet (Brå) och SOS Alarm AB.

Rapporten på msb.se